Som organisationspsykolog befinner si jag erfaren bred att hjalpa ledare samt organisationer inom att utvecklas vi att bliva battre villi att kommunicera, forsta mer valgrundade faststalland och profiter dom annorlunda synsatt samt erfarenheter saso finns i nagon flock. Mig age nago innehallsrik, forskningsbaserad verktygslada tillsamman teorier sam modeller att konsumera ja fran for att framja beteendeforandringar. skad mig kom arl till forstaelse forsavit att innehallet i verktygsladan icke kommer mot sin riktigt ifall inte manniskorna ino organisationen vill sam tors tillfor utvecklingen. Det sasom behover vara pa position ar fortrostan.
Va ar fortroende?
Det ar talande emedan tro erhall inom forhallande at andra persone. Det finns nago omsesidighet i kreativ utav tilltro i mellanmanskliga relationer. Tilliten vaxer nar vi tors framfora oss sarbara, vagar prata saso det befinner sig samt har mod att plocka konflikter nar sa behovs. Ni litar gallande mig samt sjalv litar pa de. Mig utgar ifran att n ar genuint nyfiken kungen va mi kan hjalpa tillsamman. Vi vill varandra och vart gemensamma uppdrag gott. Fortrosta skapar mer tillit i nagon tillta spiral. I arbetssammanhang kan vi da placer mer it var tidrymd sam kraf kungen att, med, koncentrer villi verksamheten och kungen dom bestyr som skal utforas. Nar tilliten saknas, fullkomligt alternativ partiell, agnar vi mycket ork til att betrycka oss, tvivla varandra och att hitta inkorrekt – hos andra anstallda eller chefer alternativt ino organisationen. Negativa talesatt som ”det inneha vi provat for” och ”varfor ska vi bega sa?” frodas. Ino betvivla skapas lindrig skrack, vilket kan bidra till ett tystnadskultur. Felbedomning sopas nedanfor mattan samt brister patalas ick.
Tilltro befinner sig ej nagot som vi kan erfordra it varandra, inte med det befinner si en utfall av upplevelsen it att bliv sedd, lyssnad kungen samt bekraftad. Vi kan forbinda fortroende till begreppet mottaglighe ino betydelsen att vara sig jag, inte me visir alternativ barriarer. Det erhall ett omsesidigt beroende och en vaxelspel emellan mottaglighe och tillit i det som kallas Tillitsspiralen. A forsona sidan ar fortrosta ett villkor for mi amna toras befinna oppen inom nago enhet. Daremot kravs mottaglighet darfor att bilda forsakra och fortrosta inom gruppen. Tilltro sam mottaglighe befinner sig fasten inga parallella processer inte me oppenheten kommer forst. Du sasom person rader ovan graden fran mottaglighet, medan tillit befinner sig nagot som vart samt ett av oss i gruppen fortjanar, stegvis.
Hurdan visar sig denna oppenhet? J, i hurda jatte- mi vill och tor beratta itu privat fakta forsavitt mig personligen sam mina asikter inom samspelet tillsamman andra. Att existera oppen kraver e oke kurage. Av och till age jag pratat forsavit vikten itu mottaglighet inom grupper och da motts bruten konstaterandet att ”jag tors finnas rattfram – odla strax mig kanner undertecknad stabil sam kan tro p gallande chefen sam mina kollegor”. Det sager sig sjalv att ifall allihopa har saken dar installningen kommer inte ett dyft att handa. Foljaktligen kravs det ett oke matt itu morskhet, kurage att finnas den sasom frams vagar existera oppen i gruppen. Mer rattfram ann baksida av underben tilliten ino gruppen bjuder in mo. Jag brukar narvarande peppa chefen att finnas till en ideal sam lotsa tapperhet ino att existera oppen tillsammans vad hen anse ar besvarligt eller kanske inte kan alternativ vet. En ansvarig saso visar sin speciell sarbarhet bjuder in mo att andra ino gruppen samt kan vidga upp, da do kanner ett gryende fortrosta mo sin arbetsledare.
Stundtals mots mig utav nagon nervspanning darfor att mottaglighet skulle innebara att alla ino en arbetsgrupp plikt kunna ”allt” forsavit varandra gallande e privat flat, a skostorlek at partners tillkortakommande. Emedan brukar sjalv hejda fragestallaren med att det sasom framst avses tillsammans oppenhet ar en funktionell oppenhet sasom age tillsammans att bega hurdan vi som kollegor upplever varandras upptradande.
En exempel Igar hade n sam mi en konversera saso slutade med att det sluta vi kunde samtyck om var att vi inte hade dit stallningstagande. Sjalv kande mig en aning olustig darefter. Villi dagens samling befinner si n ovanligt tyst och lakonis. Mi borjar begrunda pa om du befinner si vresig eller antagligen mo samt tillsamman forbannad kungen jag darfor gardagens mote.
Det ha befinner si en exempel pa funktionell oppenhet ino ett arbetssammanhang saso ror den personliga oppenheten ur e relationsperspektiv ni kan kora hurda specifik du vill finnas. Du kanske nojer dig tillsammans att framfora att n ej sovit odl duktig eller valjer att informera flera detaljer. Mottaglighet ino ett arbetsgrupp ar likasa uppgiftsrelaterad, det vill prata utspelar ifall forvantningar, synpunk samt behov kopplat till den gemensamma uppgiften som vi ska frigora.
Fortroende – nago framgangsfaktor
Tro kan traffa som nagon villkor darfor at samtlig ino en arbetsgrupp amna vacka intresse for sig villi allvar inom det gemensamma uppdraget. Tillsamman gall stadium utav fortroende tar allihopa forpliktelse pro saval sin udda fraktion saso sta helheten. Ju hogre tro saso finns ino ett ansamling, desto mer komplexa bestyr klarar gruppen av att losa villig en funktionellt och framgangsrikt fason. Fortrostan syresatter organisationen. Andock. Tilliten befinner sig ett farskvara. Saken da behover fortjanas, vardas samt bekraftas. Omsesidigt. Gang pa gang.
Нет Ответов